En himmla massa frågor!!!


Svar!!!
1.Värme är den temperatur som vi kan mäta med hjälp av en termometer alltså är värme en
form av energi. En temperatur hos ett ämne motsvarar en inre energi. När solen värmer
vattnet så sprider molekylerna energi och molekylerna rör sig snabbare och tar alltså mer
plats. När molekylerna saktar ner så är det precis tvärt om molekylerna tar mindre plats och
det blir kallare.
2. Bimetall är två stycken metaller som är i hopfogade till en. När bimetall värms upp böjer den sig eftersom att den ena metallen utvidgar sig mer än den andra metallen. De vanligaste metallerna i bimetall är koppar och stål. Bimetaller används bland annat i termometrar och termostatrar.
    1. En vätsketermometer bygger på att en vätska utvidgar sig när den värms. Glasröret som
      vätskan ligger i utvidgar sig också fast inte alls lika mycket. Vätskenivån stiger i glasröret när det blir varmare och vi mäter av temperaturen på en graderad temperaturskala.

4. Celsiusskalan bygger på vattnets fryspunkt och kokpunkt. Fryspunkten är vid 0 grader och
vattnet kokar vid 100 grader. Vatten består av en massa små vattenmolekyler som rör på
sig.Vid – 273,15 grader står vattenmolekylerna helt still alltså kan det inte bli kallare och det
är den absoluta nollpunkten

    1. Fahrenheitskalan är en temperaturskala som vanligtvis används i Nordamerika man mäter
      temperaturen i Fahrenheit (°F). Skalan har fått sitt namn efter en vetenskapsman som hette Daniel Gabriel Fahrenheit.
      T.ex 60°F läses inte som 60 grader Fahrenheit utan 60 Fahrenheit.
      Man anger utomhustemperaturen som t.ex in the 70s som inte betyder på 70talet utan mellan 70 och 80 °F.
      Fahrenheitskalan har två fixpunkter 0°F som motsvarar temperaturen i en blandning av is och salmiak och 100°F motsvarar människans kroppstemperatur.
      Nu för tiden är skalan uppdaterad och 32°F motsvarar vattnets fryspunkt och 212 dens kokpunkt. Normal kroppstemperatur blir alltså 98,6°F.


  1. När vattenmolekylerna står helt stilla så är det 273,15 °C det kallas den absoluta
    nollpunkten kallare än så kan ingenting bli det är helt omöjligt.
    Det finns en annan temperaturskala som kallas kelvin som man ofta använder när man pratar om extremt låga temperaturer. Kelvinskalan startar vid 0°C vid den absoluta nollpunkten och går sedan uppåt med lika stora steg som den vanliga celsiusskalan. I närheten av den absoluta nollpunkten beter sig de olika ämnena inte som vanligt vid rumstemperatur. T.ex kan allt elektriskt motstånd upphöra (supraledning) och vissa ämnen blir supraflytande och kan därför rinna uppåt. T.ex om en kopp sängs ner en bit i en supraflytande vätska så rinner vätskan ut längs  koppens utsida över kanten och ner i koppen och fyller den till samma volym som vätskan utanför koppen.
  2. I de flesta sjöar så blir det bara is på toppen av sjön och vad kan det bero på? Jo för att vatten är som tyngst vid 4°C och därför kyls först allt vatten i sjön ner till 4°C innan det bildas is på ytan (Is är lättare en vatten och flyter alltså på ytan av sjön). När isen då bildats och blivit riktigt tjock (20-30 cm) isolerar den vattnet så att inget mer vatten kan kylas ner.Däremot så kan väldigt grunda sjöar och dammar bottenfrysa. Det är väldigt bra att sjöar inte bottenfryser för att annars hade inte fiskar och andra smådjur kunnat överleva under vintern.
  3. Värme kan spridas på tre olika sätt som t.ex genom ledning. Metaller leder värme bäst och det är därför som t.ex silverskedar blir så varma när man t.ex rör om i sitt te eller sitt kaffe skulle det vara en plast/träsked så skulle man inte känna värmen, detta beror på att trä och plast leder värme väldigt dåligt. Olika ämnen leder värme väldigt olika bra. T,ex så leder koppar fem gånger bättre än järn som i sin tur leder 3000 gånger bättre än luft. På grund av luftens dåliga egenskaper har man använt det vid t.ex husbygge de flesta hus är isolerade så så att kylan inte ska komma in.
    Det andra sättet som värme sprids på kallas strömning. Om värmen skulle vara rörlig så kallas det för strömningsenergi. Det obehagliga golvdragen har nästan ”tvingat oss” att veta var vi ska sätta våra element.
    Det tredje sättet som värme sprids på som kallas strålning, vi får de elektromagnetiska vågorna från solen, universum och radioaktiva sönderfall. Det är vi människor som själv har skapat strålkällor på senare tid. Om strålningsenergin är under 600°C är den osynlig men om det är högre värme visas strålningsenergin i olika färger först röd sedan orange och slutligen visas det vitt. Det mörka färgerna visar denna typ av strålning och det är därför som en svart bil känns varmare än en vit bil som stått is solen. Det är därför solfångare innehåller svarta lådor med glas ovanpå för att solfångarna ska leda värme bättre. Glasets syfte är att hålla tillbaka strålningen så att den inte studsar ut.
  4. Friggolit, den känns varm men den trycker undan värmen om man t.ex lägger en isbit på.
  5. Man sätter elementen under fönstret för att kall luft väger mer än varm luft, elementen förhindrar golvdragen och tvingar värmen att cirkulera runt i rummet, elementet värmer då den kalla luften så att den strömmar uppför väggarna. När luften kommit ungefär till taket svalnar den och åker ner igen och sedan fortsätter det så.
  6. När solen når atmosfären så studsar några av strålarna tillbaka men de flesta går igenom atmosfären och värmer då upp vår jord så att vi kan leva sedan blir det värmestrålning och den studsar upp igen. Detta är ungefär som växthuseffekten. Jorden fungerar ungefär som ett växthus (atmosfären är som ett glas.) När solen reflekteras mot glaset så blir det varmt.
  7. I en termos finns det ett kärl med två ”väggar” och mellan dem finns det vakuum eftersom det inte leder värme. Kärlet i en termos är ofta av glas men ibland även av stål för att vara mindre ömtåligt. För att värmen inte ska försvinna så görs kärlets väggar reflekterande, t,ex genom försilvring eller genom att polera metallen. Kärlet har två stycken svaga punkter dels vid korken och vid halsen där den yttre och inre väggen möts. En stor kork ger alltså större värmeförluster.
  8. Luftfuktigheten mäts ungefär 1,5 meter över marken i utomhusluft med en hårhygrometer som bygger på att hårstrån ändrar längd beroende på luftens fuktighet.
    Lufttryck mäts nästan jämt automatiskt nu för tiden men fram till 1990-talet mättes lufttrycket i kvicksilverbarometrar. Nu mäts det med hjälp av en liten elektronisk sensor Detta innehåller en kiselmembran som ändrar läge vid lufttrycksändringar.
    Vindhastighet mäts med hjälp av en vindmätare som även kallas för anemometer. Den ska placeras på tio meters höjd under en slät yta utan störande föremål i omgivningen.
Det enklaste sättet att mäta nederbörd med är att ha ett tätt kärl som samlar upp vatten och så
kollar man sedan hur mycket vatten det är i kärlet. Det har funnits långt tillbaka i
människans historia.

14 Moln består av vattenånga. När vatten värms upp så stiger den upp i luften i form av
vattenånga. När sedan det kommer upp i luften bildas det moln. När sedan molnen blir
tillräckligt tunga så orkar de inte hålla emot längre och molnen ”spricker” och regnar ner
som nederbörd.

Upplagd av

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)